Veckans tarot för reflexion: Välståndet börjar

På det här kortet ser vi ett träd med stabila rötter, en jämn och fin krona och en stam som ser stabil ut. på trädet växer frukter som ser ut som äpplen eller persikor. Vi ser även några fjärilar som flyger runt trädet. Under rötterna ligger en kärna som ser ut som en persikokärna vilket gör att jag antar att det är ett persikoträd. Vi ser också två händer som vilar tillsammans.

Kortet symboliserar välstånd och när man får detta kort brukar det vara något nytt på gång. Ofta något materiellt såsom ett nytt jobb, en graviditet, en födelse, ett nytt projekt etc. Ett ganska populärt kort att få 🙂

Detta trädet växer ju utifrån kärnan som innan har bott inne i en annan likadan frukt. Den har samma DNA, samma förutsättningar och kommer med den allra största sannolikheten växa upp till ett persikoträd.
Ett träd är ju ett träd och gör det det ska, det tänker inte, hittar inte på en massa konstiga saker att göra som det inte är satt på jorden att göra…. Det gör det det ska och gör det fantastiskt bra. Framgång och välstånd är inget trädet funderar över, det tar det för givet eftersom det är därför det är här.

Tänk om du skulle vara ett träd?
Vilket typ av träd skulle du vara då?
Vad består din kärna av?
Är du en persika? Ett äpple? Ett päron?
Eller är du kanske en bärbuske?
En blåbärsbuske? Lingon? Vinbär?

Jag ska berätta en liten historia om en hallonbuske jag känner. Den bor i en trädgård tillsammans med andra hallonbuskar, några krusbärsbuskar och några vinbärsbuskar. Där finns även ett äppelträd. Äppelträdet är stort och vackert. Det har så vackra blommor på våren och det sträcker sig ända upp mot stjärnorna. Min vän hallonbusken berättade för mig om en händelse för något år sedan. Hallonbusken berättar att att den så gärna skulle velat varit ett äppelträd i stället för en hallonbuske. Den hade faktiskt börjat känna sig ledsen och till och med lite arg. Varför får den där där borta vara ett vackert äppelträd och den själv bara vara en liten hallonbuske? Det är ju orättvist.
Den berättar för mig hur den började sträcka ut sina rötter efter äppelträdets rötter för att försöka få lite av trädets kraft och skönhet. Den tänkte att om den bara fick lite av trädets näring skulle den kunna växa upp och bli lika stor och vacker som trädet. Den kom faktiskt fram till trädets kärna och fick smaka på dess saft. Men det var så konstigt för saften smakade inte så gott och den mådde inte så bra när den drack trädets saft. Den växte inte alls upp och som det där vackra trädet. Dens egna blad började vissna och det kom varken hallon, blommor eller äpplen på dess grenar.
Den berättar om hur människan som bor i huset som tillhör trädgården kom och tittade på den med bekymrad blick och undrar varför hallonbusken som varit så vacker och haft så goda bär helt plötsligt vissnar ihop. Busken försökte förklara för henne att den ville se ut som äppelträdet och denna människan är en ovanligt klok människa så hon förstod vad busken sa. Hon blev ledsen när hon förstod att busken inte tyckt att den var lika vacker som äppelträdet. Hon talade om att hon älskar dess bär, både smaken och den röda färgen. Hon berättade hur gott hon tyckte det var när hon gjorde en sallad av buskens bär tillsammans med äppelträdets frukter. Ni är var för sig fantastiska och tillsammans blir ni om möjligt ännu godare och vackrare. Det var så hon sa. Om du förändrar dig till ett äppelträd med äpplen på försvinner ju de vackra röda bären och jag får äta en sallad med bara äpplen.

Busken funderade lite på vad människan sagt och kände att den nog är bra som den är och att alla olika träden och buskarna i trädgården kan leva tillsammans och bidra på sitt eget alldeles unika sätt. Den drog tillbaka sina rötter och började dricka ur sin egen kärna. Helt plötsligt började dess blad bli gröna igen och det började växa ut knoppar på dess grenar. Den är lycklig igen för nu har den förstått att den är precis där den ska vara, att den ser ut precis som den ska se ut och att dess bär smakar precis som de ska smaka.

Välståndet kan börja 😀

Med detta önskar jag dig en fantastisk vecka!

Annette

Veckans tarot för reflexion: Andlig kraft

När jag tittar på detta kortet är det jag ser först och främst den andelika mannen bakom mannen klädd i grönt. Mitt fokus hamnar på den blå pricken mittemellan hans ögonbryn. Tredje ögat.

Den känsla jag får som jag skulle förmedlat om detta hade varit en läsning till en kund är att det är okej att känna precis som du gör. Det är okej att vara ledsen, glad, arg, besviken, trött, pigg, euforisk etc. Alla känslor är okej.

Vi ser bara en liten del av verkligheten. Den andelika mannen på bilden står bakom människomannen så människomannen vet inte att han finns där. Min upplevelse när jag tittar på människomannen är att han är oroad eller tyngd av något. Han ser inte så glad ut. Andemannen däremot har ett harmoniskt uttryck i sitt ansikte. Han blundar och den blå pricken symboliserar att han ser med sin inre blick. Med sitt tredje öga.

Andemannen ”håller space” för människomannen så att han får vara i det tillstånd han behöver för att kunna ta emot den kraft och energi han behöver för att själv hitta lösningen på sitt problem. Observera att andemannen inte gör något mer än håller taket så att det inte rasar ner över människomannen. Om han hade försökt att påtvinga människomannen en lösning hade människomannen tappat en del av sin kraft, en del av sitt jag. Om han hade släppt taget och gått sin väg hade taket rasat ner över människomannen och antagligen krossat honom. När han som nu håller taket kommer människomannen att, när han är redo, hitta sin egen lösning och därmed växa som person.

För mig är något av det vackraste vi människor kan ge varandra att ”hålla space” för varandra utan att försöka påverka åt det ena eller andra hållet.

Har du någon gång upplevt att någon håller space för dig utan att lägga någon form av värdering eller önskan på dig eller det som sker?
Hur kändes det?
Vem var du då i den stunden?
Vem blev du i den stunden?

Med värme
Annette