Veckans tarot för reflexion: Stå på dig

Den här bilden förmedlar en känsla av kraft tycker jag, känslan jag får är okuvlighet. Stå på dig oavsett vad som händer eller inte händer. Följ ditt hjärta och gå din väg för du kommer att lyckas. Det är min känsla från kortet.

Hur ofta viker vi oss inte eftersom vår omgivning inte stödjer oss i det vi önskar? Hur ofta kompromissar vi inte med oss själva för att få våra relationer att fungera?
Hur ofta ljuger vi faktiskt för oss själva för att slippa ta de svåra beslut som krävs för att vi ska kunna fortsätta vara sanna mot oss själva?

Jag för min del har alltid gått min egen väg. Jag trodde i alla fall det. Eftersom det var vad alla sa till mig. De sa ofta – Du är så stark och modig! Du går alltid din egen väg. Jag lyssnade på dem i stället för att lyssna på min egen inre röst. Även fast jag kände mig allt annat än stark trodde jag på dem. Och slog på mig själv. Jag som var så stark, hur kunde jag vara så svag? Hur kunde jag misslyckas så kapitalt? Och då ska man ta med i beaktande att jag under många, många år jobbat som healer och medial vägledare och mitt jobb är att lyssna på intuitionen. Jag guidade andra till att hitta deras egna väg och kraft. Det var ju väldigt lätt när det gällde andra.

Jag var en av dem som verkligen på riktigt gick in och mötte mina skuggor och läkte mina sår. Jag gömde mig inte. Jag har mött, känt ut, kapat band, valt, valt om, omfamnat, skrikit ut, gråtit ut, förlåtit händelser från detta livet, från tidigare liv och till och med existenser bortom bortom. Alltid när jag kände att jag behövde göra något gjorde jag det oavsett hur ont det gjorde. Det gäller fortfarande. Ja modig är jag, det fick jag med mig som en gåva eller förbannelse in i detta livet. Jag kan inte räkna hur många gånger jag hoppat utan fallskärm. Man pratar ofta om att man behöver steppa ut ur sin comfortzone… För min del är det tvärtom. Jag behöver lära mig att stanna kvar inuti min comfortzone.  Det är vad som verkligen kräver mod från mig.

Vad kräver mod från dig?

Jag trodde länge att min egen väg var att jobba med mig själv för att frigöra gamla ingrodda känslor och mönster. Jag misstog mig. Det jag trodde var vägen var egentligen verktygen. Verktygen jag behövde för att hitta fram till min inre röst som var så dämpad efter att ha blivit ignorerad i så många år, kanske till och med liv. Verktygen jag behövde för att frigöra mig från allt det förflutna som höll mig tillbaka. Verktygen jag behövde för att landa i min kraft och för att så småningom kunna stå upp för mig själv.

När man som jag och många med mig är HSP, Higly Sensitive Personality, eller högkänslig på svenska, händer det rätt ofta att man plockar upp andra människors både känslor och tankar. Vi har inte de filter som andra har, filter som håller andras energi på avstånd. Vi är ofta väldigt känsliga på många plan, har lätt till tårar, starka känslor. Många är väldigt doftkänsliga, ljudkänsliga etc.

För mig har det alltid framför allt handlat om att jag plockat upp andra människors förträngda känslor och tankar. Det hade jag ingen aning om att det ens var möjligt så hur skulle jag kunna veta att det jag kände och tänkte allt som oftast inte ens var mina egna känslor och tankar? Jag har fått lära mig det den hårda vägen och jobbar fortfarande på att skilja på vad som är mitt eget och på vad som är andras.

Det blir lättare och lättare samtidigt som det blir svårare och svårare. Det blir lättare och lättare att skilja på vad som är mitt och på vad som är andras men hand i hand med det blir det svårare eftersom jag behöver sätta en helt annan typ av gränser nu än jag gjort innan. Om jag ska stå upp för mig själv betyder det att bara välja det som stödjer mig och det som när mig. Det betyder även att jag är tvungen att möta de riktigt tuffa känslorna som jag kapslat in längst in i mitt hjärta när jag blivit ledsen och besviken.

Jag kan detta, jag har gjort det under så många år. Jag vet också hur tufft det kan vara och har förståelse för att man hellre väljer en annan väg för att få ett liv som i alla fall fungerar skapligt. Allt är ett val och det finns verkligen inget rätt eller fel. Alla har vi olika manus med oss in i livet och inget är det andra likt. Det finns ingen, ingen, ingen annan människa på denna jord som kan säga till dig vad som är det bästa för dig att göra, eller som vet bättre än dig vem du är. Det kan och vet endast du. Andra människor kan guida och stödja, men aldrig, aldrig, aldrig veta din sanning. Välj det du känner är rätt för dig och stå upp för dig själv oavsett val. Det är du värd.

Stor kram
Annette

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.