Livet i färg

En liten fiktiv berättelse

Jag anser att rött är den bästa färgen och att blått är den sämsta. Jag mår verkligen dåligt när jag umgås med människor som bär blåa kläder och känner mig hedrad när någon bär rött. Du däremot anser att rött är en jättefarlig färg, en ond färg och att blå är en god färg, den bästa.
Hur blir det då när vi möts?

Första gången vi skulle ses bar jag röda kläder eftersom det är den bästa färgen och när jag möter dig vill jag ge dig det bästa… men du såg rött som farligt och ont och blev ju så klart rädd och ledsen för att jag utsatte dig för sådan ondska. Och jag i min tur blev ledsen och sårad eftersom du inte uppskattar min ansträngning att klä mig fin för din skull.
Som tur var så kunde vi prata bra med varandra du och jag och vi redde ut problemet. Vi bestämde oss för att inte använda varken blått eller rött när vi ses. Allt för att hedra varandra.

Det fungerade bra ett tag, vi umgicks och bar gröna, gula och lila kläder. Hade jättekul ihop. Vi blev verkligen fina vänner. Men så en dag fick vi en ny kompis och hon blev väldigt ledsen när både du och jag en dag kom i lila kläder till vårt möte. För henne var lila en färg som betydde förakt. Hon tolkade det som att vi föraktade henne då vi båda kom i lila kläder. Egentligen handlade det bara om att du och jag kommit överens om att inte bära rött eller blått eftersom de färgerna fick oss att känna sådant vi inte tyckte om att känna. Att vi båda bar just lila var inget planerat, bara en konsekvens av att vi hade lite färre färger att välja bland men det visste ju inte hon. (En intressant parentes är att lila är en blandning av rött och blått men det visste vi inte)
Vi förstod ju så klart hur vår nya vän kände det och bestämde oss för att inte använda lila kläder i fortsättningen. Det var ju onödigt att någon av oss blev sårad. Det fungerade bra ett tag och vi tre umgicks flitigt i våra gula och gröna kläder. Så mycket roligt vi hade!

Sen en dag träffade jag en man som jag blev oerhört förälskad i och jag ville så klart att han skulle få vara med i vår fantastiska gemenskap.
De gånger han och jag hittills träffats hade jag inte burit varken gula eller gröna kläder eftersom ingen av er var med och de färgerna hade för mig blivit en gemensam symbol för oss tre, men när vi två tillsammans skulle gå till vårt möte med er tog jag på mig mina gula och gröna kläder. Han tittade på mig med stora ögon. Varför använder du grönt när vi ska umgås med dina vänner?? Det betyder ju att du inte vill ha med dem att göra? I hans ögon betydde grönt att man tar avstånd ifrån någon.
Ojdå! Hur gör vi nu?
Jag valde att ta på mig bara gula kläder och meddelade er andra att det fungerade inte med grönt längre. Jag var ju så klart även tvungen att förklara läget för min nya kärlek, om färgerna vi undviker i vår gemenskap. Han förstod såklart eftersom han är en empatisk person, och valde även han att klä sig helt i gult. Vi träffades och hade en supermysig kväll tillsammans, alla i gula kläder.

Vi bestämde att ses veckan därefter igen men veckan som gick var väldigt upptagen för mig och jag hade inte tid att tvätta mina gula kläder. Jag visste inte hur jag skulle förhålla mig riktigt. Jag kunde ju inte bära varken rött, blått, grönt eller lila om vi alla skulle vara med. Antingen skulle jag behöva gå ut på stan och köpa nya gula kläder, vilket jag faktiskt varken hade råd eller tid att göra, eller så skulle jag vara tvungen att välja bort vår träff. Jag valde bort vår träff och stannade hemma med min kärlek istället. Då kunde jag ju använda de rena kläder jag hade i andra färger.

Veckan därefter skulle vi ses igen hela gänget och det såg jag fram emot. Vi hade det ju så himla mysigt tillsammans. Men dagen innan vi skulle ses ringde du och sa att du hade också träffat en ny kärlek. Vad kul! Men det fanns en hake. Din nya kärlek klarade inte av färgen gul. För honom betydde den att man känner avsmak. Han vill inte umgås med människor som känner avsmak.
Hur skulle vi göra nu? Vi kunde inte bära blått, inte rött, inte lila, inte grönt och inte gult. Ja! Vi bär vitt!!! Eller svart!!!! Vad bra! Nu har vi löst alla våra bekymmer! Vi bär alltid bara vitt eller svart när vi ses!

Och för att inte krångla till det så bestämmer vi att från och med nu så får bara de som liksom vi använder svarta och vita kläder komma in i vår gemenskap.

Och i svart och vitt levde vi lyckliga resten av alla våra dagar.

Med önskningar om en skön och färgstark söndag
Annette

Spara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.